Mina Tre Kronor

Med några dagars helgtider att njuta av ett annars händelserikt år, ser jag fram emot ett nytt med nya utmaningar som troligen kommer att bestå av prövningar av tidigare nedlagd- samt inlett arbete.

Efter hektiska arbetsdagar de senaste veckorna fick jag under gårdagen en bra stund över att göra det som jag inte hunnit med. Varje dag under hela denna vecka har jag exempelvis tänk på Fredrik Reinfeldts jultal som jag inte hunnit lyssna på till sin helhet. Ett tal som berörde och lämnade en bra stunds eftertanke. Ett tal som lyfte upp till ytan det man annars mår bra av att inte tänka på. Ett tal i en högst relevant tidpunkt för de som utsätts av det vår statsminister talade om, nämligen våld.

Det var en partiordförande som med äran och eller bördan att leda ett land som försökte synliggöra det vi ofta inte ser. Själv tänker jag närmast på Svenska Hjältar där en utav de hyllade var Emma som hade misshandlats med avsikten till döds, men av någon mirakulös anledning överlevde. De som såg programmet vet vilken verklighet som belystes av det och troligen kände en enorm ilska, liksom jag, gentemot förövaren.

Det är oerhört viktigt att dessa ämnen kommer högre upp i agendan, inte minst för de som ofta tycks tappat tilliten för både rättsväsendet och samhällets uppmärksamhet. Det är som Reinfeldt sa att samhället mår bra utav att problem kommer upp till ytan.

Det som jag också reflekterade över medan jag lyssnade på detta tal är denna enastående statsminister som uppenbarligen har bestämt sig i allra högsta grad att få någorlunda rättsida på samhället. En man som gräver efter problemen och ständigt försöker leva upp till det förtroende som dagligen ökar enligt opinionsmätningar. När man inte trodde vara möjligt längre, växer vår statsminister i mina ögon till oanade nivåer för just detta genuina engagemang och vilja att verkligen förändra samhället till det bättre.

Om hela svenska folket var medvetna om alla reformer som kommit till sedan denna statsminister fick sitt jobb, tror jag att moderaterna skulle minst dubbla sitt förtroende. Alla krafttag mot arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, segregation, långtidsjukskrivningar, förtidspensioneringar, långa sjukvårdsköer och mycket mer är ett tecken på att vi har fått till ett parti som tillsammans med sina alliansvänner lever med människorna i tiden. Dock finns det mer att göra i varje enskild ämne. Och för tydlighetens skull pratar jag när det gäller långtidsjukskrivningar och förtidspensioneringar om människor som ofrivilligt har hamnat i den plågsamma och ensamma livssituationen.

Jag ser med spänning fram emot följande år av denna mandatperiod. Förhoppningsvis ser vi också bättre kommunikation ut till människor om varje enskild reform som moderaterna och alliansen åstadkommit. Att nå ut till den som berörs av en förändring är bra, men att även nå ut till alla andra med detta är att säkerställa att förändring bevaras.

Här hittar du en del av moderaternas arbete hittills angående våld i nära relationer.

Henrik Paulsen, C, skriver i Nvp.se om tomträttsavgälderna på Sandhamn. Hur kan Henrik hänvisa till människors privata liv som julklappsutdelningar och dessutom göra sig lustig på detta sätt?

De höjda tomträttsavgifterna debatterades livligt den 23 november. Det kallades för kommunens och skattebetalarnas mark. Det pratades om taxeringsvärde och marknadsvärde som om dessa tomträtter skulle kunna säljas på öppna marknaden vilken dag som helst. Att det finns byggnadsfastigheter på dessa som ägs och bekostats av fastighetsägarna nämndes sällan. Att marken inte går att sälja utan husen som står på dem och tvärtom, var det aldrig någon som sa något om. För vem eller vilka har då dessa tomträtter ett värde än ägarna till byggnadsfastigheterna?

En av fastigheterna som finns med i fullmäktigehandlingarna, byggnad på tomträtt, har köpts för ca ett år sedan för tre miljoner kr trots att budgivningen nådde upp till fem. Därefter pressades priset ned på fastigheten med hela 2 miljoner just pga tomträttens ovissa framtid. Tomträtten som byggnaden står på ”bedöms” ha en så pass hög marktaxeringsvärde att även om den tomträtten får köpas fri till 50% av taxerings”värdet” innebär det en totalomkostnad, dvs. byggnad plus mark, just i detta fall på över fyra miljoner. Är det ett fynd? I alla fall inte i mina mått.  

Det är respektlöst att som utomstående tala om någons knog och slit som förtjänst.  För att inte tala om att skärgårdsborna precis som Gustavsbergsbor, som vid ett annat tillfälle fått just denna 50% prissänkning på motsvarande tomträtter, också omfattas av likabehandlingsprincipen.

Läs mer på: Nvp, Kommunfullmäktige handlingar s. 55, ,


Share |

I flera fall under de senaste månaderna, kanske till och med åren har Värmdö som kommun kritiserats på en sådan låg nivå att våra medborgare kommer så småningom till att drabbas. NVP återger i en artikel i veckans nummer politikernas narr av Värmdö genom att likna det med det krisdrabbade Grekland. Liknelsen började och pågick i allt för lång tid under senaste budgetfullmäktige, där ledamöter en efter annan försökte bräcka varandra i Greklandtemat, vilket är nästan pinsamt att avslöja för våra medborgare. Den enda likheten vår kommun kan ha till det krisdrabbade landet är omgivningen av vatten. För övrigt är Värmdö en välfärdskommun där fokus läggs på skola, social och äldreomsorg, miljö och där skatterna är bland länets högsta samt medborgarna bland de trognaste när det gäller att ta ansvar.

Oppositioner och kritik från olika håll ska vara till syfte att förbättra, granska och komma med alternativa förslag och inte förlöjliga och ironisera. I allt för lång tid har kommunfullmäktigemöten innehållit en allt för hög dos av sandlådedebatter och värmdöborna förtjänar bättre än så! Värmdöborna förtjänar engagerade förtroendevalda som driver konstruktiv politik som går ut på kamper i vem som tillgodoser medborgarnas behov bättre och inte pajkastningsdebatter.  

Efter satsningar på skolan, utbyggnader av VA, cykelvägar med anslutning till Nacka och Vaxholm, utredningar huruvida vi kan köpa vindkraftverk på annan ort samt proaktivt arbete för en ökad soliditet fanns det utrymme inom budgetramen även för en skattesänkning med 15 öre. Nu när vi har börjat få flyt på redovisning av plusresultat kommer vi att sikta in oss på en ökad soliditet för kommunen. Med en skattesänkning som den beslutade, vill vi visa våra kommuninvånare att vi har ambitioner även för en större lönsamhet för hushållen och förhoppningsvis locka fler som har möjligheten att bosätta sig och skiva sig i kommunen. Om jag inte minns helt fel skrev (S) i en artikel i nvp nummer 39 år 2009 om ett förslag i att sänka skatten med 10 öre. Tajmingen var under brinnande finanskris och i artikeln nämns den engångs- statliga konjunkturstödet på 28 miljoner.

När jag gick in i politiken för bara några få år sedan, fick jag ofta frågan hur jag skulle orka. Detta med samma fördomsfullhet som vi ofta benämner för ”politikerförakt”. Mitt svar i dessa fall var att jag var ute efter att påverka politiken och inte låta denna ”sorts” politik, om den förekom, påverka mig. Jag efterlyser därmed saklig politik och större respekt till oss med ett helhjärtat och genuint engagemang samt våra medborgare som är högst bidragande till vår goda välfärd och fungerande samhälle.

 

Läs artikeln här: NVP,

Och så var sommarens höjdpunkt här, Fredrik Reinfeldts sommartal i Gustavsberg. Som aktiv medlem i Värmdömoderaterna kände jag mig ärad och lycklig över att det blev just Gustavsberg. Publiken var stor på Strandvik trots det dåliga vädret, vilket i och för sig var föga förvånande för en Statsminister som fick ca 45 procent väljarstöd i vår kommun. Medan jag låter allting landa en stund ber jag er klicka vidare och läsa mer om talet i följande länkar.

SvD
Dn
Expressen
Aftonbladet
SR

DN, SvD, Aftonbladet, Expressen,SR ,

En helg att minnas, en helg att vämjas över, en helg att under lång tid sörja. För mig var denna helg den längsta på länge. Hela dygnen övervägdes av tankar på de drabbade och dras familjer samt ångest och häpnad av vad en utav våra nutida medborgare kan åsamka. Så mycket ny information som flödar oavbrutet i alla medier inklusive gärningsmannens egen dagbok, hans så kallade manifest på 1500 sidor, och ändå förblir vi oförstående. Information som våra hjärnor vägrar förstå, acceptera eller överhuvudtaget ta till sig. Det känns så overkligt, som en thrillerfilm, men närheten till platsen både kulturellt och geografiskt ger situationen en annan betydelse. Inte minst västerländernas allmänna regerande status gör situationen än mer overkligt. I ett demokratiskt folkstyre ska inte detta förekomma!

Demokratier inkluderar dock alla, även de mest odemokratiska! Det ger dessvärre de sistnämna möjlighet till att fundera, planera och slutligen pröva. Det sker högljutt eller i tystnad och inte förrän våra demokratiska redskap berörs kan vi göra något åt det.

Ett läger för ungdomar med begränsad politisk agenda är kanske bland det skuldlösaste någon kan tänka sig. Jag vågar gissa att dessa ungdomars föräldrars värsta farhågor var förekomsten av alkohol och festandet. Att skottlossning skulle förekomma måste ha gjort tanken på upphämtningen av barnen i fyllecellerna som ett önskescenario.

Jag tänker på alla attentat i bröllop, restauranger och tunnelbanor man hör om världen över. Jag tänker framförallt på alla som har detta som en vardag och deras ork och styrka att leva. Jag undrar hur mycket de funderar på framtiden och hur planerna för framtiden ser ut. Om de tar varandra för givet eller om de låter bli att fästas vid andra. Minnet från mitt förflutna säger dock att man fortsätter leva som vanligt. Det är dock det där vanliga som varierar. Det kan innehålla veckor och månader av lugn och harmoni, men också plötsliga turbulensen och otrevliga överraskningar.

Den som upplevt en revolution, en extremism eller diktatur ta form känner igen tecknen. Det systematiska tillvägagångssättet med skrämsel och propagandan som främsta verktyg. Att utmåla samhällets utåt sett ledare som måltavlor är tragiskt nog också ett typiskt drag. ”Ta ledaren och de andra följer efter” är uppenbarligen en effektiv metod. Allt från offentliga politiska företrädare och näringslivstoppar till lärare och kyrkoledare utmålas som den demokratifientliges måltavla. Breivik hade tagit fram en siffra på 9 393 som han kallade ”förrädare”. Jag vågar påstå att den siffran skulle ha blivit betydligt högre om hans önskade åtgärdsplan skulle gå i uppfyllelse. Diktaturer och envälden har minst hela den akademiska skaran som fiende. De pålästa, de öppna, de beresta, de humanistiska, de samvetsfulla och egentligen alla de som vill kännas vid benämningen medmänniskor. Med andra ord skulle det kunna sägas att terroristens hotbild är de flesta av Sveriges medborgare.

Spridning av skräck, ynkrygga handlingar är också metodiska förfaranden. Den oförberedde och försvarslöse är naturligtvis lättast att anfalla. Det är metoder som i öppna krig är förbjudna. Spelregler som ska syfta till någon sorts heder, hur det nu kan tänkas finnas sådana i dessa sammanhang. Poängen är dock att terroristaktioner är allt annat än mänskligt. Inte i någon nivå hör det hemma i vår tids civilisation eller vår värld överhuvudtaget. Det är som Carl Bildt skriver på sin blogg, människor  ”som från grottor predikar hat och terror mot allt det som begreppet västerlandet identifieras med” och det är människor som från källare och andra avlägsna lokaler, kanske västerläska grottor, som via youtube och andra mediekanaler predikar hat och terror mot allt som begreppen demokrati och acceptans identifieras med. Demokratins fiende är med andra ord densamme. Det är den som belastar annan för egna misslyckanden, det är den som enfaldigt föreställer sig världen vara svart eller vitt och det är den som helt enkelt brister i acceptans.

Oavsett vad Anders Breiviks 1500 sidiga manifest säger, oavsett hur många påstådda allierade det finns hoppas jag och tror att det är få som vill kännas vid illdåd likt helgens. Det utesluter dock inte mitt hopp om en skärpt kontroll och övervakning av alla de som på något sätt framför extremistiska åsikter och hot mot vår demokrati.

Media: DN, SvD, Aftonbladet, Intervju med gärningsmannens far av Expressen,, ,


Bloggar: Carl Bildt, Tokmoderaten, Mina moderata karamaller, Peter Andersson- Med rätt att tycka, Dick Bengtson,




Share |

Inte heller jag förstår
Hur en människa sig förmår
att tysta och släcka
röster som vill förbättra.
Inte heller jag kan fatta
Vad olika åsikter kan skapa
Demokratin var väl inte så tänkt
att livet någon ska ha skänkt
Varken turban eller slöja
Ville denna ondskans ansikte dölja
Varken enhetlig färg eller ras
Kan generaliseringar om illdåd dras
Mitt i frihetens lugn
blev luften kall och tung
Hur kan en fredlig intention
Väcka till ammunition?
Inte kunde någon sig föreställa
Att samlingspunkten för att förbättra
Skulle bli en dödsfälla
Tydligen med livet som insats
För att demokratin ska ta plats
Kanske kommer många att tänka sig för
Vilken risk en höjd röst utgör
Men vad finns det för alternativ?
För bevarandet av ett fritt och demokratiskt liv
Är valet att tiga?
För att i mörkrets kretsar stiga
Till okända tillvaron låta sig föras
Och se medmänskligheten förgöras
Nej, det är inget val!
Som frihetens väktare har
Vi bör alltid våra ärmar uppkavla
Och vägra låta demokratin bli en måltavla
Det bör därför vara en förpliktande norm
Att stå emot ondskans storm
Att aldrig kompromissa med dess villkor
Intentioner som vi ändå inte förstår.


Även om sikten idag är oklar
Ska vi så småningom hitta ett svar
Som förhoppningsvis lyder Respekt
För oss alla och en var!


Till alla som miste livet på Utöya och Oslo!

/D.Flankör

Media: DN, SvD, Aftonbladet, Expressen,, ,

I dagens DN-debatt läste jag imorse en intressant artikel av Lars Calmfors proffessor i Internationell Ekonomi där han mer eller mindre uppmanar regeringen till avvaktan av ett femte jobbskatteavdrag.

Calmfors bekräftar att samtliga fyra införda jobbskatteavdrag har haft ett starkt samband till den ökade sysselsättningen då dessa har hållit löneökningarna nere vilket har lett till att lönekraven varit lägre som i sin tur gjort det mer lönsamt för företag att anställa. Han menar däremot att ett femte jobbskatteavdrag inte nödvändigtvis behöver betyda ökad sysselsättning då det i första hand leder till ökade arbetstimmar. Det vill säga att de som redan har ett arbete prioriterar att arbeta fler timmar.

Jonny Munkhammar skirver också en debattartikel men i Dagens Industri om samma ämne. Till motsats för Calmfors påstående tror han att en vidareutveckling av jobbskatteavdragen kombinerat med en höjd brytpunkt för statlig skatt leder till ökade sysselsättning.

Om  inte kombinationen av jobbskatteavdraget med den höjda brytpunkten för den statliga skatten hade föreslagits hade ett enbart femte jobbskatteavdrag gett mindre ökad sysselsättning, men däremot ökade arbetstimmar. Detta i enlighet med Calmfors påstående. Men för att fördelningen ska bli bredare så att den når de arbetande med låg inkomst upp till medelinkomsttagarna samt att drivkraften till att skaffa sig ett arbete ska bli större, vill regeringen ha just den kombinationen. Det ska löna sig att gå från ersättning eller bidrag till arbete samt att de redan arbetande ska se lönsamhet i ökade arbetstimmar.  

Skattepolitiken i Sverige har under decennier drivits på så sätt att ökade arbetstimmar bara har lett till procentuellt ökade skatter, därmed en ickelönsam situation för individen. Regeringens jobbskatteavdragsreformer är således en god trendborttsfaktor som både ökar sysselsättningen samt sysselsättningsgraden. Jag tror att ännu en långsiktigt tänkbar effekt på detta femte jobbskatteavdrag kan vara ökad lönsamhet för företag som på sikt kan leda till expansion med medföljande ytterligare anställningar.

Än starkare argument för att regeringen är trovärdigare i sina bedömningar, är att ett misslyckat femte jobbskatteavdrag skulle riskera att fläcka samtliga tidigare fyra införda reformer som benämnts med samma namn.


Länk till Regeringens PM om Arbetsutbudseffekterna av ett förstärkt jobbskatteavdrag.

Läs artiklarna här: DN debatt, Dagen Industri

Bloggar:Den hälsosamme ekonomisten, Katarina Brännström,

Vår partiordförande och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt håller sitt sommartal i Gustavsberg den 20:de augusti. Sommartalet äger rum på Strandvik i Gustavsberg, Värmdö och börjar klockan 12.00.

Du är också varmt välkommen!

Länk: Sommartal 

Hela förra veckan har jag för första gången i mitt liv varit i Visby under Almedalsveckan. Det gick dessvärre inte att kombinera familjesemestern med nytta såsom jag hade tänkt mig, men mediers rapportering kompletterad med stundvis fysisk närvaro gav ändå ett tillfredställande intryck.

Likt många andra har jag ofta med viss skepsis förundrats över hela uppståndelsen kring Almedalsveckan. Trots denna känsla satte jag mig på båten från Nynäshamn till Visby söndagen den 3;je juli men med full öppenhet till omvärdering av de eventuella fördomar jag hade.´

Det vimlade av politiker, företagare, ideologer och vanliga människor med engagemang och intresse för samhällsfrågor. Gatorna dominerades om dagarna av debatter, intervjuer och framträdanden, medan om kvällarna var korgarna späckfulla av god stämning och läten från glada människors skratt. Inte förrän Jesse Jacksson i ett debattprogram reflekterar över detta, har tanken slagit mig om vilken nivå av civilisation vi svenskar befinner oss på. Han gör vissa jämförelser med politiska partier i USA och spinner vidare på föreställningen att dessa skulle befinna sig i en och samma plats likt Almedalen på Gotland. Denna reflektering gav känsla av en mindre tilltalande syn. Det gav också sken över den respekt vi hyser för varandra och den syn som vi har för varandra, dvs. meningsmotståndare men fortfarande medmänniskor. Med en annan bakgrund utanför Sverige vet jag att detta är en bristvara i världen oavsett om vi vet om att ett civiliserat samhälle sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Det är framförallt denna öppenhet som gör att jag respekterar detta land över alla andra länder i världen. En så välfungerande yttrandefrihet och demokrati ska vi fortsätta värna om och det gör vi genom att blicka framåt och se nya möjligheter i framtidens utmaningar. Det är genom tankegångar utanför Sveriges gränser såsom Reinfeldt, Björklund, Olofsson och Hägglund berörde i sina Almedalstal. 

Jag hann bevittna lite av hejdlöst malande pratkvarnar liksom genuina inspiratörer och enskilda debattörer. Jag hann också lyssna lite på några av mina favorita moderata företrädare, däribland Sofia Arkelsten och Jonny Munkhammar. Arkelsten med sin genuinitet tycks aldrig tveka på att ifrågasätta gamla föreställningar och i mina ögon växer hon för var gång jag hör henne tala. Munkhammar för en mycket saklig och konstruktiv politik. Han är trovärdig och har ofta konkreta lösningar att föreslå. 

Även kreativiteten från företagen för att nå ut med sina budskap var imponerande. Helt plötsligt fick jag en gnutta förståelse av förra årets handling av Gudrun Schyman där hon brände pengar på bål. Att fånga uppmärksamhet under denna spektakulära vecka måste ha varit svårt även för en gammal räv som Schyman. På tal om Schyman rekommenderar jag debatten mellan henne och Maria Abrahamsson om Aftonbladet, journalister samt politikers levnadssätt.

Almedalstalen… 

För att säga något om de traditionella almedalstalen tyckte jag se mig en koppling mellan samtliga Allianspartiernas företrädares tal. Det kan också vara en effekt från ett nära samarbete och samförstånd om Sveriges framtid. Samtliga pratade om välfärdens utmaningar, om näringslivets utmaningar och ett globaliserat samhälle. Fredrik Reinfeldt hade ett bredare och kanske lite visionärt perspektiv såsom en statsminister bör ha. Han är även enligt folket en trovärdig talare vilket gav prägel av inspiration till hans tal. För att inte inta någon rapporteringsroll vill jag ändå nämna att centerpartiets avgående Maud Olofsson talade väldigt hjärtligt till sina åhörare och på så sätt även markerade sin storhet som människa. Om Anni Johansson eller den som blir partiledare för Centern till hösten  kan fylla upp Olofsson skor återstår att se.

Medan samtliga partiledare stod som företrädare framför resp. partiers fanor, stod Juholt trampandes på den berömda rosen. Scenen var tillbyggd och de första raderna vid scenen lyssnade gamla socialdemokratiska företrädare troget på sin nya ledare. Det gav det hela ett högre värde enligt Juholt som stolt upphöjde till medier känslan av hur han under sitt tal kunde titta både Lisbet Palme och Ingvar Karlsson i ögonen. Med erfarenhet av stark socialistiska styren, är denna jargong en välbekant syn. Det enda jag saknade var en inramad bild på någon ”storhet” högst upp i mitten av hela evenemangsplatsen. Inte ens som opposition ser jag den typens ideologi som passande vilket Juholt tycks däremot vara öppen och mycket stolt över. Det bekräftade han sarkastiskt i sin intervju (Raka Svar- Håkan Juholt Almedalen) till Expressens Nicklas Svensson, när han pratade om uppresningar av statyer inför sitt tal. Ursäkta om jag inte finner något roande i det hela, det är bara för att jag vet vad statyresningstider innebär för folket.

En parallellkoppling till detta är även svt debbaten där bla. Thomas Bodström medverkade. Det var en livlig diskussion mellan människor från socialdemokraterna. Det talades om Sahlin, Juholt, socialdemokratin och synen på hur en enligt sossarna värdig partiledare är. Att en lång erfarenhet, helst från både uppväxt och rötter har en tydlig koppling till partiet, var viktigt för Maj Britt Theorin, som ansåg det vara väsentligt för partiets ideologiska förankring. Samtidigt ifrågasattes partiets brist på människor med utländsk bakgrund i partitoppen. Om inte Bodström är nog sosse, så förstår jag att man inte anser att en ”nysvensk” någonsin kan bli det, därmed dessas frånvaro i partitoppen.

För att återgå till Juholt så motsätter han sig till jobbskatteavdraget, medan  den också socialdemokratiske Luciano Astudillo,  anser att jobbskatteavdraget medför ökad sysselsättning. Med dessa typers debatter sossar emellan som bakgrund, vågar jag tro på att socialdemokratin inte bara fortsätter på väg ner i väljarstöd utan även delas upp i två delar. En falang med ansträngning om förnyelse och med ansträngningar om att sikta framåt och en falang med anakronistisk politik som är mer inställd på det som har varit än det som komma skall.  

Sverigedemokraterna å helt en egen sida säger sig inte vara skyldiga till något parlamentarisk kaos och visst är det så att de ensam inte kan anklagas för det. Det krävs nämligen fler partier i opposition för att fälla ett regeringsförslag. Jag tror inte på Sverigedemokraternas människosyn men jag har inte förlorat hoppet om deras väljare. Uppenbarligen är det olika känslor av missnöjen som lett till att man sett till att vår regering stundtals blir ineffektiv och vår riksdag lägger ofantligt mer av skattebetalarnas pengar på att försöka på ett progressivt komma till bukt med samhällsproblem än vad de skulle gjort om SD inte var med i bilden. Kanske är det dags att låta Jimmy & Co att på riktigt synas och höras och tydligt åskådliggöra sina idéer och tänkta tillvägagångssätt. En annan tanke som SDs tillkomst i riksdagen lett till, är om den integrationspolitik som under väldigt lång tid förts i Sverige. Kanske var budskapet från väljarna att integrationspolitiken inte fungerade som den borde.  Dessvärre hann inte förra mandatperiodens nya reformer vad gäller integration och arbetsmarkand komma till sin fulla verkan innan SD hoppade in i bilden. Däremot är jag övertygad om att efter denna mandatperiod kommer vi att se fler liknande undersökningsresultat likt den SKOP gjorde, där SD tappat en tredjedel av sitt stöd.  

I övrigt har jag ändrat helt inställning till Almedalen och ser detta som en fantastisk vecka att hämta kunnskap ifrån. Kunskap om de olika partier som finns i Sverige, möta företag som ofta ligger i framkant av utvecklingen och träffa människor som bryr sig om vårt samhälle. En legitim plats att prata politik från morgon till kväll om man så önskar men också en plats där vi tydligt demonstrerar vår respekt till våra meningsmotståndare. Jag kommer definitivt att försöka fortsätta besöka Almedalen på Gottland fler gånger i framtiden.


Tokmoderaten och Mary X Jensen skildrar Almedalsveckan på ett ofta roligt och mycket bra sätt i sina bloggar.

Camilla Lien och Staffan Westman 

Maria Ros Jernberg


Nasim Mir


Cecilia Lindberg


Malin Bellander



Malin Bellander och Marie Bladholm



Kent Eriksson


& jag




Vi hade oerhört kul, det intygar inte minst alla dessa bilder!

Tack alla Värmdöbor som tog sig tid för att prata med oss! Ni kan närsomhelst komma i kontakt med oss, kontaktuppgifter går att hitta på http://moderaterna.net/varmdo/ under fliken företrädare.

Visa ditt stöd för en ansvarsfull regering och bli medlem i Moderaterna redan idag!

Regeringen meddelar att de skapat nya möjligheter för deltagare som kommer till jobb och utvecklingsgarantins tredje fas. Deltagarna erbjuds arbetsmarknadsutbildning om det bedöms leda till jobb i anslutning till utbildningen. 

Ett mycket smart och konstruktivt sätt som förhoppningsvis underlättar instegsprocessen, för att inte tala om det välbehövliga självförtroende det kommer att ge de berörda. I dagens snabbföränderliga värld räcker det med en semesterperiod för att komma i otakt på jobbet och kräver ofta viss uppdatering.

Som vanligt, är jag även denna gång  glad över vår regering som ser hela Sverige!

Läs vidare här: nya Moderaterna, Regeringskansliet

 

Så har man skrivit sin första motion till förbundsstämman. Dessvärre blev den avslagen och jag befarar att jag var lite otydlig vilket jag försökte rätta till genom att gå upp i talarstolen. Jag respekterar de argument som förbundsstyrelsen framförde och hoppas att naturen löser de bekymmer som åtminstone jag tycker mig se.

Motionen handlar om ett sätt att få studerande att i ett tidigare skede komma i kontakt med arbetslivet och arbeta inom den profession man utbildar sig till. Tanken med motionen är inte att rubba den utbildningskvalité som finns, utan genom att belöna arbete utanför studierna uppmuntra ungdomar att aktivt söka kontakt med arbetsmarknaden. Åtminstone jag har mött ungdomar som jag frågat om de börjat söka jobb och fått till svar att det ännu är ett halvt år innan de tar examen osv. för att sedan mötas av en arbetsmarknad som förutom en bra utbildning efterfrågar även arbetslivserfarenhet.

Belöningen var av mig tänkt som någon sorts ”meritpoäng” och på så sätt skapa en trend där dessa börjar efterfrågas, vilket i sin tur leder till att fler studerande prioriterar aktiv kontakt med arbetslivet. Kanske frågar man sig ändå vad syftet med dessa poäng är och mitt svar är precis samma syfte som goda betyg har. Det vill säga, de gör egentligen igen nytta senare när du har kommit ut i arbetslivet utan de är ett kvitto på att du har varit duktig och kan det du utbildat dig till. Detsamma gäller här, det ska vara ett kvitto på dina ambitioner och din arbetslivserfarenhet.

Hela gårdagen var i a f mycket lärorikt inför framtiden!

De nya sjukförsäkringslagen som infördes i samband med den borgerliga regeringens tillträde var nödvändig för landet, men jag är ännu lyckligare över dagens stora nyhet om ännu ett nytt förslag till sjukförsäkringen. Det är viktigt att vi ser alla de som blivit ofrivilligt slussade i ”arbetslöshet” under namnet förtidspension men ändå viktigare är att den som inte klarar av arbete pga. sjukdom, inte tvingas till det!

Läs nyheten Här!
 
I övrigt är jag än en gång glad över en regering som ser hela Sverige!

Tidigare blogginlägg om detta: Prestigelös politik

Länkar: Dn, SvD, ,Expressen, ,

 

Med en dags försening kommer mina tankar kring Li Janssons artikel på Svd Brännpunkt. Hon skriver om ekonomiska frizoner, sk. nystartszoner  som ska främja integration och sysselsättning. Li Jansson berör en utav mina hjärtefrågor, vilket är arbetsmarknaden. Jag anser att passivitet är människans största skadegörare varför jag uppmuntrar all sorts sysselsättning där människan kan få utlopp för sin inneboende vilja av att känna sig duglig.

Ekonomiska frizoner i vissa områden där segregationen är stor är den bästa idén som kläckts på mycket länge. Jag har bloggat om det förut och gläds enormt mycket över att tanken behandlas och förhoppningsvis också inom kort tid blir verklighet.  Skattesubventioner i form av regionala stöd förekommer även idag, varför jag inte ser något hinder.

Det som kan bli tråkigt under resans gång, dvs. om nystartszonerna blir verklighet, är att reformer som denna tar tid innan de är fullt effektiva. Vilket lär säkerligen orsaka  en hel del rubriker och skriverier kring detta. Det är därför viktigt precis som skribenten till artikeln poängterar med en väl genomtänkt utformning och politiskt mod! Halvhjärtade projekt och handlingar är dömda till flopp.

Jag ser fram emot denna reform och gläds över vår regering som ser hela Sverige!

 

Press: SvD Brännpunkt,

Nu har jag i lugn och ro läst hela Håkan Juholts tal på politikerbloggen. Juholt talar som om vår borgerliga regering har suttit vid makten i tjugo år. Hade inte Sverige haft socialdemokratiskt styre fram till bara för 5 år sedan, hade kanske till och med jag köpt hela talet, men faktum är att de har haft alla möjligheter i världen till att utrota fattigdomen, långtidsarbetslösheten och segregationen. Det som gjordes var att munnar mättades med bidrag utan några vidare kraftansträngningar på dessa människors psykiska välmående och långtidsarbetslöshet löstes genom förtidspensioneringar. Integration uppnås inte genom slussning till förorter med tusen begränsningar till arbete. Som det var förr, stod det en flerårig process till buds för den som ville arbeta som nyanländ!

Sysselsättning är nyckeln till det mesta. Spill inga tårar över att kapitalet flyr landet, utan skapa möjligheterna till att det stannar kvar i Sverige! Lev med tiden och anpassa politiken till tiden! Medan alla styrmäktiga stater faller, finns det människor i vårt land som tror att genom att styra individen har vi lösningen på framtiden. Man tror sig inte se landet bli framgångsrikt på att ”bädda varandras sängar” och på så sätt inbillar man människor att det finns ”fina” och ”fula” yrken.  Alla ska tydligen plugga till höga utbildningar för att sedan ägna sig livet ut åt att betala tillbaka studielån och perversa skattesatser.

Den verklighet som ofta socialdemokratin beskriver idag utgår från en annan tid, där bland annat vi kvinnor inte hade samma roll i arbetslivet. För att dagens pussel ska gå ihop med oss kvinnor i arbetslivet behöver vi bland annat just den som bäddar våra sängar eller städar våra hem. Och det är ett yrke lika värt som alla andra yrken, den människan behövs och spelar sin viktiga roll i samhället som alla andra.

Håkan Juholts tal innehöll mycket ideologi utan att han utvecklade någon sorts tillvägagångssätt. Utifrån det som sades kan vi bara gissa att han vill lösa alla knutar genom att överlåta problemen till folket. Han som snackade ner kapitalets värde kommer troligen använda det som lösning på problemen, mer skatt och mer begränsningar. Världen utmanas inte i innovationsteknik genom striktare styrning utan genom att skapa möjligheter och lönsamhet. Vanföreställningarna om att företag och organisationer ska drivas på plus-, minus noll resultat fortsätter liksom nedvärderingen av drivkrafter och ambition.

Jag vågar gissa på att inte bara mittenväljare kommer att kryssa alliansen och Moderaterna i nästa val. Det måste trots allt vara en hel del socialdemokrater som på senare år tagit partiet mer åt mitten. Jag välkomnar även dessa med sin röst eller kanske till och med sitt medlemskap.

Press: Aftonbladet, SvD, K-G Bergström på Expressen, DN, Ingen höjd skattetryck,

Bloggar: Tokmoderaten, Kent Persson, Minamoderatakaramaller, Moderata Perspektiv, Fredrik och hans Sollentuna, Lotta Olsson,